onsdag, juni 28, 2006

Nu tänkte jag berätta lite mer om mig själv




Jag har en liten gård. Den ligger i Kallmora några kilometer från Orsa. Huset som jag bor i har gått i arv i familjen och här har jag upplevt min barndom. Det är en tvåvåningsstuga byggd i timmer så som man gör här i trakterna, Huset värmer jag upp med ved vilket är naturligt för mig eftersom jag ju har egen skog. Det är rätt bra att ha skog för då slipper man ju köpa virke. Jag har faktiskt sågat upp en del timmer till brädor som jag planerat att ha till att bygga ett modernare hus.

Intill mitt hus ligger den gamla ladugården och ladan. I den tidigare ladugården har jag min verkstad med maskiner så att jag kan arbeta med både trä och metall. Jag gör där mina uppfinningar som oftast handlar om sådant som man kan använda i det dagliga arbetet. För biodlare har jag tagit fram ett bälte där man kan ha sina verktyg och för skogsarbete en del hjälpmedel. Men jag har även en större maskin på gång som jag arbetar med nu. Det roar mig mycket att komma på lösningar på problem.
När jag inte jobbar med uppfinningar så arbetar jag med auktioner. Jag menar att det är slöseri att saker slängs på tippen när det kan återanvändas. Först när en produkt är helt slut kan man ju kasta den. Auktioner och loppismarknad är ett bra sätt att hitta nya brukare av gamla föremål.


Egentligen har jag ingen bestämd arbetstid även om jag vanligtvis går upp vid halv sju om morgonen. Fritid och arbete går i varandra för mig. Finner jag att jag någon dag hellre går ut i skogen eller vill ta en tur med kanoten så kan jag ju göra det. Det är det som är fördelen med att vara sin egen.
Däremot håller jag rätt noga på mina vanor. Jag äter alltid en stadig middag mitt på dagen, detta är speciellt viktigt om jag skall göra något tungt arbete, annars orkar ju inte kroppen. Jag tror att tack vare mina vanor så håller jag mig frisk är nog i bättre kondition än många andra i min ålder. Jag är ju 1.74 och väger 81 så det är väl rätt normalt.

När det gäller mat så äter jag det mesta även om jag undviker mat med tvivelaktigt ursprung. Min matlagning blir egentligen rätt enkel, ”Magen har inga ögon” och det viktigaste är att bli mätt. Fast jag måste erkänna att när jag är borta och blir bjuden på mat som är vackert upplagd så blir jag väldigt glad. För övrigt så dricker jag det mesta, men är måttlig med alkohol, det får inte gå till överdrift menar jag. Men visst händer det att jag svingar en bägare med någon kompis. En kall och god öl i solnedgången om sommaren är ju en riktig njutning.

Det händer att jag tar mitt fiskespö och fiskar i någon av alla de bäckar, åar och sjöar som finns här i närheten. Om hösten är här ju älgjakt. Ända till för några år sedan var jag alltid med men de senaste åren har jag på något märkligt sätt tappat lusten. Kanske det beror på att frysboxen är full.

Min ekonomi fungerar bra. Jag drunknar visserligen inte i pengar men klarar mig väldigt bra tack vare mina kunskaper i hur man kan göra det mesta själv. Jag har en lastbil och en traktor och åker i en gammal bil. Genom att jag själv kan reparera allt så blir det ju pengar över till annat. Auktioner och uthyrning av maskiner ger ju också inkomster.
Jag har en dröm om att hitta en kvinna som vill dela mitt liv och som tror på att lyckan inte kan köpas för pengar, att det är viktigare hur man lever och hur man mår för att tillvaron skall bli så skön som möjligt.

söndag, juni 04, 2006

Mer om mig

Mer om mig finns i ett reportage

http://www.torinfoto.se/news.php?item.24.1

Flugbekämpning


När jag var barn så hade vi sex kor. Givetvis drog korna till sig mycket flugor och min far funderade på att spruta i ladugården med något bekämpningsmedel, men dels kostade det pengar och dels var det nog inte något som var direkt nyttigt om nu flugorna skulle dö av det. Så det blev en helt annan metod, nämligen den naturliga.

Vilka är flugornas fiender? Fåglarna givetvis.
Men hur skulle vi få fåglarna att ta flugorna i ladugården?

På höstkanten när de flesta fåglar givit sig av till varmare länder så var det ju fåglar som stannade kvar. De skulle göra jobbet.

Jag fick ställa upp en liten låda med en pinne. Under lådan var det en fläskbit och i pinnen ett snöre. Sedan var det bara att sitta och passa. När det kom en fågel så ryckte jag i snöret och fågeln var fångad. Detta tog en väldig tid så en annan metod måste vi hitta på.
vi hängde helt enkelt upp en mjärde, som ju egentligen var avsedd att fånga fisk i. Inne i mjärden hängde vi en fläskbit och talgoxarna flög in i buren men kunde inte hitta ut. När vi fått tillräckligt många så bar vi in mjärden i ladugården och släppte ut fåglarna där.

Sedan jobbade de hela vintern. Det blev flugfritt och när flugorna inte räckte så fanns det massor av mat i hö och i spillningen efter korna. När våren kom så fick vi schasa ut fåglarna som verkligen hade trivts i den varma ladugården.